S föreslår dubbelt så mycket pengar till välfärden

Socialdemokraterna vill öka de generella statsbidragen med 12 miljarder kronor år 2023. För Umeås del hade det inneburit ett tillskott motsvarande 200 undersköterskor eller 154 grundskolelärare. Socialdemokraterna vill öka likvärdighetsbidraget med 1 miljard kronor år 2023. För Umeås räkning hade det inneburit medel som kunnat användas för att anställa 11 nya socialsekreterare. Prioriteringar spelar roll. När man prioriterar välfärdens behov framför att sänka skatten för de med högst inkomster kan vi stärka samhället i den kris som råder.

I sin budgetmotion föreslår Socialdemokraterna ett dubblerat tillskott till de generella statsbidragen jämfört med högerregeringen. Det skulle stärka välfärden och innebära fler anställda inom vård, skola och omsorg. Det är helt avgörande för att landets välfärd ska kunna fungera och säkras när det ekonomiska läget försämras. Det här meddelade Magdalena Andersson och Mikael Damberg på en pressträff från Sveavägen 68 den 21 november 2022.

Sverige och svenska folket befinner sig i en mycket svår ekonomisk situation och utvecklingen slår också hårt mot välfärden. Redan nu larmar kommuner och regioner om att kostnadsökningarna tar allt större utrymme när den höga inflationen gröper ur kommunsektorns kassor. De kommande åren kan bli mycket tuffa.

I det här läget måste politiken orka prioritera resurser till välfärden framför skattesänkningar för höginkomsttagare. Därför går Socialdemokraterna fram med förslag på dubbelt så stora generella statsbidrag till välfärden jämfört med Åkesson och Kristerssons regering. Det handlar om att säkra den välfärd som gör Sverige unikt.

I den budget som Sverigedemokraterna och högerregeringen presenterat ökas de generella statsbidragen med endast sex miljarder. Det är en anmärkningsvärt mindre summa än vad SD, M, KD och L lägger på att sänka skatten för höginkomsttagare, och det räcker inte för att rädda välfärden från nedskärningar. Landets kommuner behöver betydligt mer resurser, alternativen är att kommunerna antingen tvingas höja skatten, eller att landets skolor, äldreboenden och vårdcentraler ska ställas inför nedskärningar.

I Socialdemokraternas budgetmotion föreslås ett dubblerat tillskott till de generella statsbidragen jämfört med högerregeringens budget. Det skulle stärka välfärden och till exempel kunna innebära att 14 600 förskollärare, eller 16 000 undersköterskor skulle kunna anställas i Sverige. Det är helt avgörande för att landets välfärd ska kunna fungera och säkras när det ekonomiska läget försämras, och det handlar också om respekt för de många hårt arbetande människor som varje dag sliter i välfärden.

Välfärden måste kunna behålla personal, rekrytera nödvändig personal och fortsätta utvecklas. Skolan har en central roll. Barnen ska inte behöva betala priset för regeringens prioriteringar och möta konjunkturläget med stökigare klassrum, färre lärare och mindre kunskap. De skolor som har tuffast förutsättningar måste få de resurser som krävs för att kunna ge eleverna bästa möjliga utgångspunkt i livet. Det är avgörande för att vi ska lyckas bryta segregationen och stoppa nyrekryteringen till gängen. Barn och unga som rustas med kunskap, trygga vuxna förebilder och framtidshopp stänger dörren till de kriminella gäng som vill slå klorna i nästa generation.

  • I Socialdemokraternas förslag till statsbudget för år 2023 får kommuner och regioner 12 miljarder i generella statsbidrag. Det är en dubblering jämfört med regeringens budget.
  • Socialdemokraterna ökar likvärdighetsbidraget[1] med en miljard för år 2023 jämfört med regeringens budget. Av förstärkningen tillfaller 882 miljoner kommunala huvudmän och 118 miljoner fristående huvudmän.[2]

[1] Den S-ledda regeringen införde år 2018 ett statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i skolan som fördelas med hänsyn till antalet elever och elevernas socioekonomiska bakgrund. Statskontorets utvärdering av likvärdighetsbidraget (Statskontoret 2021:2) visade att bidraget har haft en utjämnande effekt, i stor utsträckning har nått skolor med stora behov och att det vanligaste användningsområdet för statsbidraget har handlat om personalförstärkningar.

[2] Riksdagens utredningstjänst.

facebook Twitter Email