Sverige ska ha ett starkt folkförsvar – vi vill se 10 000 fler värnpliktiga

Sverige är värt att försvara. Mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget behöver svensk försvarsförmåga öka ytterligare. Den militära förmågan ska fortsätta stärkas och försvarsanslagen ska upp till 2 procent av BNP så snart det är praktisk möjligt och senast till 2028. Antalet värnpliktiga på sikt öka till minst 10 000. Det är huvudbudskapet i det försvarspolitiska paket som Socialdemokraterna presenterade den 24 augusti 2022.

Socialdemokraterna har påbörjat den största upprustningen av det svenska försvaret sedan 1950-talet. Det har inneburit bland annat fem nya regementen och en flygflottilj, ett utökat antal artilleripjäser, ett uppgraderat luftförsvar och investeringar i personlig utrustning, vapen, fordon och logistik.

Men det räcker inte. Mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget behöver svensk försvarsförmåga stärkas ytterligare. Sverige ska ha ett starkt folkförsvar. Därför presenterar Socialdemokraterna idag ett brett försvarspolitiskt paket.

Den militära förmågan ska fortsätta stärkas och försvarsanslagen ska upp till 2 procent av BNP så snart det är praktiskt möjligt och senast till 2028. Antalet värnpliktiga på sikt öka till minst 10 000. Den samlade krigsorganisationen ska öka från 60 000 till minst 100 000 personer till och med år 2030.

– Med några få rösters marginal förklarade den förra borgerliga regeringen värnplikten vilande. Det gynnade varken personalförsörjningen eller den folkliga förankringen av Försvarsmakten. Något av det första den socialdemokratiskt ledda regeringen gjorde i försvarspolitiken var att börja återaktivera värnplikten. Vi socialdemokrater förstår att värnplikten är viktig både för personalförsörjningen och för ett totalförsvar med folklig förankring. Nu går vi till val på att öka antalet värnpliktiga till minst 10 000, säger försvarsminister Peter Hultqvist.

Samtidigt som Socialdemokraterna förstärker det militära försvaret vill man också stärka det civila försvaret. I händelse av kris eller krig måste hela samhället fungera så väl som möjligt. Ambulanser ska komma fram, butikerna ha matvaror och skolan och äldreomsorgen fungera.

S-regeringen har redan påbörjat den största satsningen på det civila försvaret i modern tid. Satsningarna har exempelvis gått till beredskapsplanering, utbildningar och övningar samt lagring av förnödenheter och insatsvaror. Dessutom har ett nationellt cybersäkerhetscentrum inrättats.

Nu vill man fortsätta att stärka det civila försvaret och krisberedskapen, bland annat genom att rusta och bygga beredskapslager och öka beredskapen i transportsektorn. Och arbetet för att stärka förmågan att stå emot cyberattacker och desinformation ska stärkas.

– Totalförsvaret ska utformas för att kunna möta ett väpnat angrepp mot Sverige. Vi måste kunna försvara oss militärt, men också mot hybridattacker, och cyberangrepp. Då krävs att vi fortsätter att bygga en trovärdig militär förmåga och att det civila försvaret förbättras, säger finansminister Mikael Damberg.

De ökade militära anslagen kommer att kräva ytterligare finansiering om inte vård, skola och omsorg ska trängas undan. De verksamheterna är centrala i det Sverige som vår krigsorganisation syftar till att försvara. Vi socialdemokrater tycker att det är rimligt att, i likhet med Tyskland och Danmark, inte minska vår redan låga skuldkvot i lika snabb takt som tidigare. Därför vill vi övergå från ett överskottsmål till ett balansmål för statens finanser. Men vi måste ha inkomster också. Vi socialdemokrater vill därför införa en beredskapskatt för de allra rikaste.

Socialdemokraterna går till val på:

  • Anslagen till det militära försvaret ska nå 2 procent av BNP så snart det är praktiskt möjligt och senast år 2028. Det innebär att anslaget behöver växa med cirka 20 miljarder kronor under nästa mandatperiod.
  • Antalet värnpliktiga i grundutbildning ska öka för att säkerställa att Försvarsmaktens förband har tillgång till utbildad och övad personal. Antalet värnpliktiga ska öka till 8 000 år 2025. Därefter fortsätter ökningen till minst 10 000 som nästa etappmål. Antalet personer i krigsorganisationen ska öka från 60 000 till minst 100 000 år till och med år 2030.
  • Antalet officerare och civilanställda ska öka. De frivilliga försvarsorganisationernas roll ska stärkas och vara en viktig del av försvaret.
  • Luftvärnsförmågan stärks, bland annat genom Patriotsystemet och nytt robotluftvärn på Visbykorvetterna.
  • Antalet ubåtar ökar från 4 till 5. Ytterligare förstärkningar av undervattensförmågan är aktuella.
  • Långräckviddig bekämpningsförmåga anskaffas.
  • Cyberförsvarsförmågan ska förstärkas.
  • Stärk svensk försvarsindustri, inte minst inom stridsflyg och undervattensförmåga.
  • Finansieringen av de ökade anslagen kommer att kräva ytterligare åtgärder om inte andra viktiga offentliga åtgärder som vård, skola och omsorg ska trängas undan. Vi vill därför införa en så kallad beredskapsskatt för de allra rikaste.
  • Arbetet mot cyberhot ska intensifieras och samverkan inom ramen för cybersäkerhetscentret ska utvecklas under mandatperioden.
  • Arbetet för att stärka allmänheten mot desinformation och propaganda ska stärkas.
  • Befolkningsskyddsrummen ska rustas upp.
  • Ökade resurser för att bygga beredskapslager för sjukvården.
  • Ökad beredskap i transportsektorn.
facebook Twitter Email