Största kommunen utan utsatta områden – inte en slump
Det är inte en slump att Umeå är den största svenska kommunen utan det polisen kallar utsatta områden. Det är ingen slump att Umeå ses som ett progressivt föredöme. Vi har jobbat uthålligt och långsiktigt med ett helhetsperspektiv på stadens och kommunens utveckling mot en bättre framtid och för att bejaka allt det som är bra med vår kommun. Det måste fortsätta under de kommande fyra åren, mycket står på spel.
Att förhindra uppkomsten av sociala problem, minska riskerna för kriminalitet och värna allt det som är friskfaktorer för ett samhälle har genomsyrat hur vi utformat vår politik för välfärden, för stads- och kommunplanering, bostadsbyggande, gestaltning av offentliga miljöer, förebyggande arbete på generell nivå och individnivå, föreningsstöd – med mera.
Umeå ska växa – tryggt, säkert och hållbart mot framtiden!
Det handlar helt enkelt om en medveten och långsiktig planering som ser helheten – där hela kommunen fokuseras på att nå mål som bygger Umeå starkare för framtiden. Vi gör det utifrån insikten om att vi är starkare tillsammans och samlar därför en bred samverkan för gemensamma mål med andra samhällsaktörer; föreningsliv, medborgare, företag, andra myndigheter. Och för att ha kraften att bygga en bättre morgondag prioriterar vi ett starkt samhälle – som kan lösa våra gemensamma problem och förverkliga visioner som vi alla tjänar på – framför skattesänkningar.
Jag är av den bestämda uppfattningen att detta måste fortsätta efter valet och hela tiden utvecklas. Umeå ska växa – tryggt, säkert och hållbart mot framtiden!
Umeå har vuxit så att det knakar. På omkring femtio år har befolkningen i det närmaste fördubblats. Startskottet för detta var nog etableringen av universitetet, som gav ytterligare kraft åt den lokala kraften att utveckla och förädla allt som är bra med Umeå.
Umeå har länge varit en plats för innovation, företagsamhet, nyfikenhet och framtidstro. Efter stadsbranden 1888 hade en majoritet av stadens 3 000 invånare förlorat sina hem. Men trots katastrofen hade Umeborna modet att inte bygga upp, utan också att drömma och förverkliga drömmarna. En björkplanta i taget. Staden planerades om i grunden, för framtiden. Detta går igen i vår tid. Umeå går i bräschen i den hållbara omställningen och vi väntar inte på att framtiden ska dimpa ned i knät på oss. Vi tar oss an den tillsammans.
I dag är vi mer än 130 000 umebor och det bubblar av utveckling i varenda hörn av vår kommun. Tack vare djärva drömmar och idéer, parade med envishet, kreativitet och en vilja att hela tiden röra sig framåt, har vi i dag en progressiv och vital kommun med världsledande universitet, innovativa företag som bryter ny mark och ett starkt kultur och fritidsliv som bär upp vår gemenskap starkare än någonsin och gör sig hörda med konst, musik, idrottsprestationer och goda exempel långt utanför kommungränserna.
Allt detta och mycket mer – det som gör Umeå till en bra plats för människor att leva och bo – på är det vi försöker bejaka politiskt. Att värna det som gör livet gott i vardagen är också ett verksamt medel mot sociala problem. Att våra ungdomar får en trygg och god skolgång och att vi inte låter segregation slå rot är ett av många vaccin mot kriminalitet och sociala problem. Därför agerar vi politiskt för att säkerställa att det finns ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv som ger mening och delaktighet för människor i vardagen. Därför jobbar vi offensivt med jämställdhet och för att motverka sociala problem. Och vi kommer aldrig att darra på manschetten när det gäller strävan efter att vi ska ha en välfärd att lita på – från barndom till ålderdom. Det måste komma före skattesänkningar.
Allt som gör Umeå bra gör också att fler vill bo här. Därför har vi vuxit och kommer att växa. Vi växer inte på grund av att kommunen formulerat ett mål om 200 000 invånare till år 2050, utan för att vi gemensamt sett till att vi har ett rikt kultur-, förenings- och idrottsliv, innovationskraft och möjligheter och en välfärd som prioriteras före sänkt skatt. Allt detta bildar en stark bas för människors kreativitet och driv som i sin tur gör tillvaron bättre här, bidrar med nya företag och nya verksamheter som ytterligare för oss framåt mot en bättre framtid.
Och när vi växer är det viktigt att ha en målsättning. Helt enkelt för att vi ska kunna planera långsiktigt och tidigt förhindra uppkomsten av sådana sociala problem som vi ser i andra större städer i andra delar av landet. Men också för att bejaka möjligheterna i att växa och att göra det hållbart.
Vi har därför från socialdemokraternas sida under lång tid prioriterat välfärden, föreningslivet, det brottsförebyggande och brottsbekämpande arbetet framför sänkt skatt. För när det kommer till kritan handlar det om resurser och politiken materialiseras i hur man prioriterar dessa resurser.
Vissa partier har under den mandatperiod som snart är slut föreslagit skattesänkningar på sammanlagt hundratals miljoner i Umeå kommun. Dessa skattesänkningar hade omintetgjort det förebyggande arbetet mot unga i riskzon, det drogpreventiva arbetet och vår brottsförebyggande samverkansplattform med polisen och andra aktörer. Men även mer än så. Vi hade även behövt ta bort många av de resurstillskott som skolan, äldreomsorgen och socialtjänsten fått i våra socialdemokratiska budgetar de senaste fyra åren, för att ha råd med dessa skattesänkningar. Och då vet vi redan att verksamheterna är hårt ansträngda och behöver ännu mer resurser för att klara det vi strävar efter att de ska klara. Inte mindre resurser.
Alla kommuner i landet har en ansträngd situation med ansträngda resurser och demografiska förändringar som påverkar möjligheten att finansiera samhällets viktiga arbete. Men i Umeå har vi satt det starka samhället och satsningar på att bygga en trygg och hållbar kommun där människor känner frihet och utvecklas i gemenskap och trygghet, före att sänka skatten. Och det måste få fortsätta om vi ska kunna växa hållbart och med tryggheten i behåll.
Tage Erlander sa en gång i tiden något i stil med att “någon skattesänkning har vi inte råd med så länge vi har många åtaganden kvar för att säkra människors frihet och sociala utveckling.”. Det gäller särskilt i dag, när vi lever i kölvattnet av 2000-talets nyliberala paradigm och Reinfeldtsregeringens urgröpning av den offentliga ekonomin med 140 miljarder – mer än de samlade kostnaderna för landets krisberedskap och rättsväsende.
Men vi i Umeå har vi satt det starka samhället och satsningar på att bygga en trygg och hållbar kommun där människor känner frihet och utvecklas i gemenskap, före att sänka skatten.
Men i Umeå har vi, med de förutsättningar vi haft, försökt hålla emot. Och det är därför ingen slump att vi lyckas jämförelsevis bra. Vi har värnat socialtjänstens förebyggande arbete. Fredat skolans budget från de nedskärningar som skulle följa av en skattesänkning – för att säkerställa en så god skolgång som möjligt för våra barn och unga. För det lönar sig i det långa loppet. Något som inte lönar sig är kvartalspolitik som inte tänker långsiktigt och de naiva skattesänkningar som försatt oss i en svår situation som tar lång tid att reparera. Pandemin och den kris vi befinner oss i nu gör det oundvikligt att konstatera att samhället måste fortsätta rustas. Inte rustas ned.
En annan viktig del av att vi lyckats är att vi tidigt identifierade att även om befolkningstillväxten är något som i grunden stärker Umeå och hela vår region, så måste vi se till att den sker ekologiskt och socialt hållbart. Det kräver långsiktig planering. För hur vi bygger och planerar vår kommun och stad har stor betydelse för människors vardag och liv. Bostadssegregation är en sådan faktor, där Umeå ligger bra till i nationell jämförelse men där vi måste jobba aktivt med att komplettera och planera så att vi inte bygger in sociala problem som tar lång tid att rätta till längre fram.
Med politisk vilja i planeringen lägger vi också grunden för att möta klimatomställningen när vi bygger och utformar vår kommun och vår stad. Vi kan då se till att utforma livsmiljöer och service så att en hållbar livsstil främjas och blir möjlig. Se till att byggandet sker hållbart från början till slut. Och samtidigt säkerställa att klimatomställningen sker rättvist och jämställt. Vanligt folk ska vara i fokus och ges möjligheter till ett bättre liv när vi ställer om. Klimatomställningen och den sociala hållbarheten måste gå hand i hand.
Vi behöver samtidigt bygga bort bostadsbristen och värna om och förbättra blandningen av olika boendeformer i våra områden och kommundelar. Umeå växer, det är ett faktum. Och genom att ta höjd för detta och planera utifrån ett mål om växande befolkning kan vi se till att vår tillväxt sker på ett sätt som gör livet fortsatt bra för människor här. Utan att vi låter de sociala problem som vi ser i andra delar av landet växa fram.
När det gäller bostadsbyggandet bör nämnas att vår ambition från socialdemokraternas sida är att kommunen aldrig ska vara en flaskhals när det gäller att komma till skott med byggande av nya bostäder – vare sig i centrala Umeå eller på landsbygden och i våra kommundelar. Hela kommunen ska utvecklas och frodas. Vi har kommit långt i det arbetet men jobbar fortsatt hårt med att minska de ledtider från planering till byggande, som vi kan påverka.
En sak som fått förödande konsekvenser för det viktiga arbetet med att motverka segregation och bygga hyresrätter som fler har råd med, är det slopande av statens stöd till byggandet av billiga hyresrätter som Moderaterna och Kristdemokraterna drev igenom i sin budget i riksdagen i höstas. Vi ser redan nu konsekvenserna av detta med en allvarligt hög påverkan på hyresnivåerna i de bestånd som ska produceras.
Ett litet tillägg i fråga om bostadsförsörjning är att kommunen har svårt att påverka faktorer som överklagningar och långa handläggningstider i domstol. Delvis försöker vi minska risken för detta genom att jobba med samråd och att engagera medborgarna för att säkerställa att människor känner delaktighet och ansvar för byggandet av Umeå. Men det kan också finnas skäl att se över lagstiftningen.
Som en sista reflektion vill jag rekommendera ett klipp där mina politikerkollegor Lena Karlsson Engman (S), tekniska nämndens ordförande, och Mikael Berglund (S), byggnadsnämndens ordförande, resonerar om de frågor jag lyft i den här texten – och mer därtill – med utgångspunkt i det nya stadsdelsområdet Tomtebo gård som håller på att växa fram, vacker beläget intill Nydalasjön. Det är väl värt att titta på för den som bättre vill förstå hur vi socialdemokrater tänker kring byggandet av framtidens Umeå.
Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande vid Umeå kommun
Hans Lindberg har också en blogg på Västerbottens-Kurirens bloggportal. Du kan ta del av och följa den via denna länk.
Senast uppdaterad: torsdag 24 mars 2022
