“Vi kommer aldrig att uppmana anställda i Umeå kommuns socialtjänst att ange asylsökande och papperslösa.”
Vi kommer aldrig att uppmana anställda i Umeå kommuns socialtjänst att ange asylsökande och papperslösa som söker hjälp, stöd och råd
Enligt Tidöavtalet, som är grunden för regeringens och Sverigedemokraternas samarbete, föreslås offentliganställda bli skyldiga att informera Polisen och Migrationsverket när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan giltigt uppehållstillstånd. Detta innebär att offentligt anställda, som exempelvis socialarbetare, förväntas fungera som angivare och avslöja papperslösa personer. Den politiska ledningen för Region Västerbotten (S+V+MP) tog nyligen ställning mot denna skrivelse i avtalet, och visade med all önskvärd tydlighet att de aldrig kommer att kräva att anställda bryter mot sitt professionella etiska ansvar för att lämna ut personer i nöd. På samma sätt vill undertecknade ledamöter i individ- och familjenämnden från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet markera mot detta övertramp mot medmänsklighet och solidaritet.
Socialt arbete bygger bland annat på människovärdesprincipen och på principer om mänskliga rättigheter, barnets bästa och humanitet. Socialtjänstens ska fungera som samhällets yttersta skyddsnät och verksamheten ska ge stöd, skydd, omsorg och service, med syfte att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Offentligt anställda har dessutom ett ansvar att respektera den personliga integriteten hos de individer de möter. För socialarbetare kan en angiverilagstiftning skapa stor moralisk stress när man tvingas bryta mot sitt yrkesetiska ansvar.
För den enskilda kan en angiverilag betyda en verklighet där rädslan för att bli fasthållen, hämtad av polis eller utvisad får människor som redan lever i utsatthet, till exempel den som blir utsatt för våld i nära relation, att avstå från att söka hjälp. Det kan också innebära att oro för att ett barn far illa inte anmäls av rädsla för att barnets familj kan komma att anges.
Enligt Tidöavtalet är en av avsikterna med anmälningsplikten att ”komma till rätta med skuggsamhället”. Vi menar att en angiverilag snarare bidrar till det motsatta. När människor tvingas hålla sig borta från socialtjänst, skola och sjukvård hamnar både barn och vuxna utanför det sociala skyddsnätet – vilket i stället riskerar att minska utsatta gruppers kontakt med samhället. Om människor inte har förtroende för offentliga verksamheter minskar möjligheten att hjälpa. Redan idag har socialtjänsten en skyldighet att lämna ut vissa uppgifter, om polisen begär det. Med förslaget om en angiverilag blir skillnaden att socialtjänstens grundläggande uppdrag förskjuts från stöd och hjälp till inre utlänningskontroll.
Etablerandet av en angiverikultur bidrar till ett samhällsklimat med rädsla, minskad tillit och ett skadat förtroende för socialtjänsten och andra offentliga verksamheter, vilket inte bidrar till ett långsiktigt socialt hållbart samhälle. I stället för att skapa en angiverikultur bör vi fortsätta att fokusera på att bygga förtroende och tillit genom att verka för en stödjande relation till individen och familjen. Det är då vi kan förvänta oss att människor vänder sig till socialtjänsten för stöd och hjälp, och inte avstår av rädsla för att bli avslöjade och utvisade.
Undertecknade representanter för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet kommer aldrig att uppmana anställda i Umeå kommuns socialtjänst att ange asylsökande och papperslösa som söker hjälp, stöd och råd. Oavsett vem du är ska du kunna känna dig trygg när du söker dig till Umeå kommuns socialtjänst.
Andreas Lundgren (S), ordförande individ- och familjenämnden
Liv Zetterberg (V)
Ahmed Hersi (MP)
Denna artikel publicerades ursprungligen i Västerbottens-Kuriren 2023-02-23.
Senast uppdaterad: fredag 24 februari 2023
