Höjd hemtjänstpeng – en satsning på kvalitet och trygghet

En trygg hemtjänst förutsätter att den enskilde får hjälp utifrån sina individuella behov och större inflytande över sin vård och omsorg. Den stress och minutjakt som alltför länge pressat personalen måste också bekämpas. Därför har vi satsat på införandet av en ramtidsmodell i hemtjänsten. Men för att redan nu stärka upp kvaliteten och tryggheten, till dess att reformen genomförts, presenterade vi, tillsammans med Miljöpartiet, under veckan ett förslag om att höja ersättningen till hemtjänstutförarna med 5,5 miljoner kr.

Ta även del av Folkbladets artikel om vår satsning på hemtjänsten via denna länk.

– Ramtidsreformen är ett led i att bygga framtidens äldreomsorg. Men för att redan nu lägga grunden för en hemtjänst med mindre stress, högre kvalitet och mer inflytande för den enskilde vill vi stärka upp hemtjänstens budgetutrymme, säger Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande.

Äldreomsorgen i hela landet har underfinansierats under lång tid då staten inte skjutit till medel i samma utsträckning som behoven ökat. Personalen har år efter år fått springa snabbare och bristen på arbetskraft utmanar samtidigt som andelen äldre ökar. Situationen har förvärrats allvarligt av att regeringen under mandatperioden prioriterat skattesänkningar för de rikaste samt utvisat kompetent personal som bidragit till vår gemensamma välfärd.

– Vi vill göra allt för att motverka den nationella utvecklingen. Rätten till en anständig ålderdom, ett gott liv som senior och värdiga arbetsvillkor för vård- och omsorgspersonal är ett prioriterat arbete. Därför skjuter vi nu till medel och ser över fler utvecklingsområden i vårt gemensamma arbete för framtidens äldreomsorg, säger Mariam Salem (Mp), gruppledare

Därför föreslår Socialdemokraterna och Miljöpartiet att:

  • Ersättningen till hemtjänstutförarna ska höjas med 5,5 mnkr, för att öka kvaliteten i hemtjänsten i väntan på den viktiga reformen med ramtid och budgetsatsningarna för 2026 på en trygg och kvalitativ äldreomsorg.

Ramtidsreformen handlar om att ta kampen mot minutjakten och stressen för personalen och samtidigt utöka den enskildes inflytande över sin vård och omsorg.

– Behoven av mer trygghet och resurser i hemtjänsten är skriande. Därför vill vi redan nu göra satsningar på att stärka hemtjänsten för att höja kvaliteten innan de andra reformer vi lagt fram för framtidens äldreomsorg har genomförts, säger Hans Lindberg (S), gruppledare, avslutningsvis.

Frågor och svar

Vilka är de tidigare presenterade reformerna och satsningarna som de nu presenterade förslagen avser komplettera?

Reformer för framtidens äldreomsorg, som ett led i övergången från fri etableringsrätt till en kvalitetssäkrad upphandlingsmodell enligt LOU:

  • En ny modell med ramtid för att ta kampen mot minutjakten och öka den enskildes inflytande över sin omsorg.
  • En smartare samordning av hemtjänsten så att mindre tid går åt till resor och mer tid kan läggas på vård och omsorg.
  • Stärkta förutsättningar för hemtjänsten på landsbygden.
  • En kraftfull förstärkning av arbetet mot välfärdsbrott i hemtjänsten och för att motverka osund konkurrens. Schysta företag ska inte behöva konkurreras ut av oseriösa eller i värsta fall kriminella aktörer. Välfärden ska inte tillåtas vara en bankomat för kriminella nätverk eller bedragare.
  • Bättre förutsättningar för idéburna aktörer att få möjlighet att utföra hemtjänst i Umeå kommun.
  • Stabilare ekonomiska förutsättningar för privata utförare genom LOU, så att de privata utförarna kan investera långsiktigt i kvalitet, verksamhetsutveckling och goda arbetsvillkor.

Initiativ i äldrenämnden för att höja kvalitén och ta kampen mot otrygghet, missförhållanden och brott:

  • Externa granskningar av äldreomsorgens hantering av missförhållanden och brott mot vårdtagare
  • Tydliga direktiv till verksamheten om att brott ska polisanmälas.
  • Förstärkt samverkan mellan äldreomsorgen och polisen för att förhindra och effektivt bekämpa brott.
  • Förstärkt samverkan med andra aktörer i kommunen och civilsamhället för att säkerställa snabbt och omfattande stöd till misstänkta brottsoffer.
  • Påbörjande av satsningen på kvalitetsundersköterskor (se nedan under budgetsatsningar för 2026) redan under 2025 genom att använda äldrenämndens budgetöverskott för innevarande år.

Satsningar i Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag för Umeå kommun för 2026:

  • Tydlig prioritering av äldrenämnden i fördelningen av tillgängliga medel under 2026, med ett tillskott på drygt 121,6 mnkr. Äldreomsorgen fick det största tillskottet av samtliga nämnder.
  • En riktad satsning på 22 mnkr på att införa kvalitetsundersköterskor på kommunens särskilda boenden.
  • Satsning på 5 mnkr för införande av ramtid i hemtjänsten – för att ta kampen mot minutjakten och öka den enskildes inflytande över sin vård och omsorg.
  • Satsning på 5 mnkr för ökat medarbetarinflytande, färre medarbetare per chef och införande av arbetsskor. 

Satsningar presenterade 9 september 2025:

  • Införa ett lokalt äldreomsorgslyft genom att avsätta 3 mnkr i äldrenämndens budget för nästa år för att finansiera fyra utbildningssjuksköterskor med uppdrag att stärka kompetens och språkfärdigheter i äldreomsorgen.

  • Använda delar av äldrenämndens överskott för innevarande år för att förbättra kvaliteten, tryggheten och arbetsmiljön i äldreomsorgen.

  • Ge förvaltningen i uppdrag att utveckla dialogen med pensionärsföreningarna och äldreplutonen om framtidens kvalitativa äldreomsorg och att denna samverkan ska systematiseras via Umeå pensionärsråd.

Varför föreslår ni en höjning av ersättningen istället för att återgå till den tidigare modellen för schablonersättning?

Schablonersättning är en modell för fördelning av resurser och beräkning av den enskildes avgift. Det ska inte styra hur insatser utförs i varje enskilt fall. Modellen liknar skolpengen och är alltså ett sätt att budgetera i ett system med olika utförare. De resurser som en utförare tilldelas ska därefter fördelas på ett sätt som lämnar utrymme att verkställa beslut i enlighet med individuella behov. På samma sätt som med skolpengen innebär det inte att ersättningen är en budget för varje individ, utan en genomsnittskostnad. De medel som tilldelas ska därefter fördelas inom kollektivet på ett sätt som möter individens behov.

Det har dock blivit tydligt att så inte alltid blir fallet. Därför har vi föreslagit en ny modell med ramtid som innebär att den enskilde och professionen får ett tydligare mandat och större utrymme att anpassa hur och när insatser utförs.

Samtidigt har såklart resurser betydelse. Men för att det ska bli ett likvärdigt utfall mellan utförare är det bättre med en generell höjning av ersättningen, istället för att det ska bli beroende av svåra bedömningar i varje enskilt fall. Att bedöma schablonersättning i varje enskilt fall driver också administrativa kostnader. Vi tror att det är bättre att pengarna kommer ut i verksamheten än att de läggs på administration. Dessutom har det framkommit att den tidigare modellen inte är förenlig med lagstiftningen, eftersom den medfört att enskilda drabbats av högre avgifter utan att själva ha ansökt om en förändring av insats. Det är också därför den avskaffades genom ett administrativt beslut inom förvaltningen.

För att undgå dessa problem satsar vi därför istället på att skapa större ekonomiskt utrymme genom en höjning av ersättningen, vilket syftar till att öka kvaliteten och den ekonomiska förmågan att möta varje enskild brukares behov, tills dess att ramtidsmodellen är på plats.

facebook Twitter Email